Barnsängsfeber =
Smitta genom orenlighet vid förlossningen, jämför Semmelweis insatser med
sodatvättning Bröstvärk = Angrepp på luftrörets grenar, utan feber, dock med hosta och
heshet. Kallas även Fluss.
Bröstfeber = Bröstvärk med feber
kallas för feberfluss eller bröstfeber.
Bukrev = Kolik Difteri = Allvarlig halsinfektion Dragsjuka = Mjöldrygeförgiftning Durklopp, durchlopp = Kolik Engelska sjukan = Rakitis Fettsot = Sjuklig fetma genom endokrina störningar eller övergödning Flen = Hjärtsmärta, jmfr Fluss Fläckfeber = Tyfus, bakterieinflammation med vätskande utslag Frossa = Malaria. Fram till 1900- tal vanlig även i norden. Myggan lever
kvar, men smittämnet är borta... Gangrän = Kallbrand, ruttnande sår
Hektit = (Hektisk feber) kallar man den
tärande, med stark afmagring, ymnig, klibbig svett, hastig liten puls, hög
temperatur. Håll och styng (sting) = Lunginflammation Kolera = Allvarlig maginfektion från 1830- talet Krampsjuka = Mjöldrygeförgiftning Kräftan = Cancer Löpsjuka = Kolik Mjölkflen = Inflammation av mjölkkörteln Moderspassion = Hysteri vanligen ur traumatiska födselupplevelser Månsjuka = Epilepsi Nässelfeber = Allergireaktion, vanligtvis på matämnen
Obstruktion = Tilltäppning, särskildt
tarmarnas tilltäppning med hårda exkrement, förstoppning Pest = Bakterieinf av Pasteurella pestis, olika binamn beroende på
sjukdomsstället Rakitis = Engelska sjukan, D- vitaminbrist Rev = Kolik Ris = Rakitis Ros = Streptokockinf, huden varm, öm och stram Rots = Näsinfektion Ryl = Gikt eller reumatism Ryl = Knöl eller valk Rödsot = Dysenteri Skrofler = TBC i lymfkörteln Sot = Sjukdom Strupsjuka = Difteri Stryparsjuka = Difteri Torsk = Troligen munsvamp Tvinsot = Avtyning genom endokrina störningar Vattusot = Bukvattensamling pga lever, hjärtsvaghet, tumör Vattusot = Hudödem Åt = Cancer Äten = Cancer Örsprång = Inflammation ev mellanörat