Långesjö och Långedal bildar gemensamt ett litet kustsamhälle som är beläget mellan Fjällbacka och Kämpersvik. Man kan säga att Långesjö är ganska säreget till sin beskaffenhet, för det består av utägor där gårdarna från La. Anrås, Oxtorp, Skogtorp och Åseröd samt även Helgeröd har haft sina små jordlotter.
På 1700-talet fanns här endast några små hus. År 1760 fanns under Åseröd ett båtsmanstorp "Wahlberg" som då beboddes av Anders Åsberg och h.h. Dordi Asmundsdotter. Efter dem kom en dragon Johan Åsberg och h.h. Carin Andersdotter, där fanns även en husman Juel Christophersson och h.h. Anna Rasmusdotter. Sedan har vi endast en soldat till här 1818 - 1820 och det är Lars Ask f. 1792.
Efter honom blir det en hel del torpare genom åren till Carl Berndtsson f.1879 död 1972 och h.h. Gerda Elisabet Bohlin f. 1883 och nu innehas torpet av sonen Gustaf Karlsson f.1909 och hh. Alise f.1911.
I Långesjö under Åseröd bodde 1760 husman Olof ? och h.h. Martha Hjulsdotter med styfson Anders Johansson och sonen Hans. De gifte sig och båda bosätter sig här. Anders son Olof Andersson gifte sig och i sin tur övertog hemmet, likaledes dennes son Anders Olsson f.1816 gift med Ingeborg Christensson f. 1835. Se kartan var de bodde.Anders och Ingeborgs son Olof Leonard Andersson f.1863 gift med Augusta Vilhelmina Hansdotter f.1870 flyttar till Kämpehagen, Långesjö under La, Anrås, de får nio barn av vilka de flesta bor ännu kvar i Långesjö.
År 1787 ärver Johannes Jonsson, Hunstad, Svenneby och systern Anna Jonsdotter gm. Jacob Olsson, Skogby, Svenneby (  syskon till Helena Jonsdotter gm. Lars Corneliusson ägare till gården Åseröd ) torpet Långesjö" som värderas med avseende till dess godhet skall vara räknat och gälla i fullt värde för sexhundra "daler silvermynt eller etthundra riksdaler specie-".
Johannes och Jacob bygger sig ett nytt hus. Johannes Jonsson f.1761 gm. Ingegerd Olsdotter f.1767 får barnen Johanna Christina f.1793 och Olaus f.1796.
Ingeborg dör 4-5-1808, sonen d.17-5-1808 och Johannes den 4-8--1808 i fläckfeber.Dotterns öde vet vi inget om eftersom hon blev struken.
Jacob Olsson f.1761 och Anna Jonsdotter f.1765 får nio barn varav två dör som små. Äldste sonen Johannes gifte sig och bosatte sig hemma, sonen Alexander gifte sig och köpte Kölnehogen under La. Anrås av Pål Larsson i slutet av 1860-talet. Johannes son Olle övertar hemmet men drunknar den 22-12-1860. Johannes flyttar till en backstuga och dör 1867.
Även här finns det ättlingar kvar i Långesjö. Torpet köps av Hans Johansson f.1826 i Kålstad gm. Johanna Amalia Andersdotter f.1840 dotter till Anders Jonasson i La. Anrås. Hans Johansson var även skomakare. De hade sju barn av vilka tre blev kvar i Långesjö och har ättlingar kvar.
1890 bygger bröderna Samuel Constantin f.1865 och Johan Ferdinand Andersson f.1859 från Långedal under Oxtorp n. varsitt hus. Den förra var snickare och gm. Leonora Isaksdotter f.1866 de får tre döttrar. Johan Ferdinand gm. Emelia Josefina Wingård f.1871. De var de första som drev handel i Långesjö från 1890 - 95. I början av 1900 talet flyttade de till Veddö och huset övertogs av Fritz Nilsson med familj sedan 1951 är det fritidsbostad.
Samuels och Ferdinands syster Augusta Elisabet Andersdotter f. 1856 gm. Anders Hansson f.1852 de hade byggt hus i Långesjö 1887 och deras son Gustaf f.1891 gm. Hildur Pålsdotter f.1895 1 Långesjö. Gustaf var skeppare och Hildur hade en filial i huset till Eva Anderssons div. handel i Kämpersvik under åren 1925 - 1947. Nu äger och bor deras son Erland där. Deras yngre son Bengt är sjökapten och har övertagit sin farbror Albin Anderssons hus intill.
När Olof Leonard Andersson 1889 flyttade tiIl Kämpehagen flyttar modern Ingeborg med och huset säljs till Olof Martin Pålsson f.1862 och hh. Amanda Olsdotter f.1861, de fick åtta barn och nu bor där deras sonson Bo pålsson med familj.
Stenindustrin har börjat och torpen delas ytterligare upp till tomter och Långesjö blir ett litet samhälle

År 1818 - 1820 bodde i Långedal under Skogetorp Johan Hansson f.1766 d.1830 och hh. Oliana Persdotter f. 1780 sonen Lars f.1797 övertar torpet gm. Kristina Andersdotter f.1797. 1836 bor här Johannes Andreasson f.1810 gm. Olena Persdotter f.1816. 1845 har Johannes och Olena byggt sig ett nytt hus intill det gamla där änkan Oliana Persdotter f.1780 fortfarande bor i.
Johannes dör 1881. Johannes och Olenas yngre dotter Josefina f.1856 gifte sig samma år med båtsmannen och snickaren Edvard Andersson Bohlin f.1852. Deras son Otto f. 1899 bor fortfarande kvar i huset.
I det gamla huset bodde Josefinas syster Agneta f. 1848 d. 1918, hon var og. Huset rivet.
Edvard och Josefinas dotter Amanda f. 1889 gm. Lars Nilsson f. 1878 satte upp ett hus som de flyttade från Rödhammar och placerade intill det gamla som nu bebos av deras dotter Aina f .1925 gm. Bertil Olsson f. 1928, deras son Lars Åke Olsson f. 1953 håller nu på att uppföra ett hus åt sig och sin familj på samma tomt.
I det andra huset från 1818 bodde Lars Hansson f. 1785 och h.h. Margareta Olsdotter f. 1785 d.1857. 1860 gifte sig sonen Olle Larsson med Agneta Tionella Kock f. 1833 och övertog torpet.
Olle var f. 1826 ocn dör 1897 och Agneta 1899. Det var deras äldsta dotter som gifte sig med Olof Martin Pålsson. 0lle och Agnetas yngste son Gustaf f.1871 gift 1898 m. Amanda Augustdotter f.1876 och hade då övertagit stället. Gustaf dog 1936 och Amanda 1919.
De hade tio barn och äldste sonen Evert f. 1900 blir så den nye ägaren och har bott där till nu, han dog 3-2-1983.

Långedal och Långdal under Oxtorp, först 1845 -1850 finns det ett hus på Norr Oxtorps utmarker som man säkert vet, det bebos av Lars Svensson f.1820 och hh. Anna Greta Andreasdotter f. 1831 de fyttar till Göteborg 1856 och efterträds av Olof Andersson och hh. Johanna Elisabet Johansdotter från sör Oxtorp.
Olof drunknade 1859 och Johanna Elisabet och barnen bor kvar till 1869 då de flyttar till Berg.
Efter dem kommer Anders Johansson f.1825 och hh. Amalia Helena Gustafsdotter f. 1835 i N .Oxtorp. Sonen Josef Adrian Andersson har övertagit stället innan 1890. Anders dör 1895 och Josef och modern flyttar 1896 till Grebbestad.och efterträdes av Karolus Andreasson f. 1847 och hh.Karolina Elisabet Pålsdotter f. 1860. De äro barnlösa men överlämnar stället 1924 till hans systerson Isak Malkom Wiklund f. 1878 och hh. Gerda Elfrida Pålsdotter f. 1885. Se bilaga. De har fem barn och yngste sonen Jens f. 1924 övertar hemmet. Han är gift med Inga-Lill Floman f. 1927. De byggde ett nytt hus 1962 intill det gamla som nu tjänstgör som fritidsbostad till en av systrarna och dess familj. De övriga syskonen har byggt sig sommarbostäder på torpet.
Jens är fisklådsfabrikör och kommunalman. Jens och Inga-Britt har fyra söner, den äldste Berndt f.1951 har byggt sig ett hus på samma ägor till sig och sin familj.
På Oxtorp sörs utmarker har vi ej funnit någon med säkerhet förrän 1848 när Carl Johansson f. 1816 i Oxtorp sör och hh. Petronella Olsdotter f.1822 bor och arrenderar där ( det hör till kronohemmarnet ). De får sju barn. Carl och Petronella dör den 12-4-1868 resp. 14-4-1868 då är yngsta dottern sex år.
Det blev svåra är för de föräldralösa barnen, men de voro duktiga och tog sig fram och ur fattigdommen med tiden och fick det bra. Två döttrar till den yngsta dottern Amanda blevo lärarinnor och den ena rektor på Fridhem i Hässleholm. Hon lever när detta skrivs.
Sedan vet vi ej med bestämdhet vem som bott där förrän 1886-91 då Olle Bernhard Johansson f.1859 och hh. Josefina Wallgren f.1858 bor där med sina tre barn. De flyttar 1893 till Grebbestad.
År 1891 flyttar Gustaf Malkom Gustafsson f. 1834 och hh. Tekla Maria Andersdotter f. 1852 dit.
1900 nämns för första gången Arvehog i Långedal under Oxtorp som då bor Karl Viktor Gustafsson Ax f. 1865 och hh. Albertina Josefina Olsdotter f. 1873 här. Det är troligen samma ställe som de andra har bott på fast Viktor och Albertina byggde sig ett nytt hus. De har barnen Anna Evelina f. 1899, Carl f. 1903 och Hulda f. 1901. Huset de bodde i finns fortfarande kvar fast nu är det fritidsbostad men i mycket gott skick med en fin trädgård. Äldsta dottern gift med Paul Larsson, de bygger först ett hus närmare vägen. Han idkar bagerirörelse i källaren och åker omkring och säljer brödet. De säljer med tiden huset till två bröder Mattsson från Skee , sedan 1970-talets början är det fritidshus. Paul bygger sedan ett nytt hus på andra sidan vägen och flyttar dit, nu är det sonen Bertil Larsson som bor där.
Dottern Hulda gm. Frans Wimmer f.1904 byggde sitt hus intill systerns senare hus. Hulda är nu änka och bor kvar och hennes son har ett litet hus på gården där han och hans hustru och dotter bor.
År 1760 hade Helgeröd två torp, nedre och övre Vikane som låg i Långesjö. De som bodde där voro Gunnar Güidesson f. ca 1700 och hh. Anna Jacobsdotter som var något yngre och Olof Hansson f. ca 1709 och hh. Johanna Güidesdotter. Olof Hansson dog 1773 och Johanna hade dött 1769. De tre barnen flyttar härifrån samma år som fadern dog. Hit flyttar Hans Olsson med familj från Långesjö under Åseröd. De flyttade 1792 till Helgeröd stannar där till 1806 då de flyttar till Åseröd han blir häradsdommare.
Efter Hans Olsson kom Cornelius Helgesson till öfvre Vikane, han dog i början av 1800-talet och hh. Johanna Andersdotter gifte om sig med soldaten Magnus Blider. Han dör 1829 och då övertar deras dotter Johanna f.1808 och hennes make Olof Olsson f.1793 torpet, de flyttar i början av 1830-talet till Surtung. Samtidigt som Cornelius kom så delades det till två torp, det nya fick namnet Hällan och innehades av Petter Olsson med familj efter honom kom det att innehas av soldater med namnet Häll.
Gunnar Güidesson bodde i nedre Vikane och när sonen Johannes f. 1730 gm. Catharina Andersdotter f.1743 bor även de här.
När även sonen Lars f. 1746 gift sig med Catharina Andersdotter f. 1749 så delas torpet mellan dessa söner. Lars Gunnarsson flyttar och övertar Helgeröd efter Hans Olsson som flyttar till Åseröd. Lars son Andreas Larsson övertar hemmet i Vikarna.
Nu har det även kommit ett hus till som bebos av Johannes dotter Britta och dess make Nicolaus Corneliusson födda 1780 och 1777.
Johannes son Anders Johansson f. 1775 gift 1810 med Anna Lisa Thoresdotter f. 1789 och övertar hemmet. Britta och Nicolaus flyttar 1818 till Helgeröd och efterträdes av Elias Corneliusson med Familj. De blir endast ett par år innan de flyttar och Lars Nilsson med familj kommer och flyttar innan 1830. Andreas Larsson dör 1831. Anders Johansson övertar hela nedre Vikarne som då står för 1/12. Han dör 1843 och sonen Johannes Andersson f. 1811 tar över och dör som ungkarl 1869. Hans kusin Johannes Niclasson f. 1818 i Helgeröd övertar Vikame, han dör 1889. Mågen sjömannen Johan Hilmer Gustafsson f.1847 och hh. Johanna Johannesdotter f.1850 övertar stället. De flyttar till Musö och Frans Wimmer f.1868 och hh. Johanna Bencken f.1878. Wimmers äldsta dotter och hennes make började med camping på sitt hems marker nu är det Engelbrektsson från Lysekil som äger den och byggt ut och gjort den tre stjärnig. Det är en mycket fin camping som har sina stamgäster år från år.
1910 byggde Johan Ludvig Olsson f.1884 och hh. Johanna Bernhardina Nilsson f.1886 sig ett hus i Vikarne som nu ägs av sonen Åke med familj.
Även Nytorp intill vägen i Långesjö har tillhört Helgeröd under Aron Gustafssons hemman det tillkom 1857 då bodde Niclas Larsson f.1814 och hh. Anna Christina Andersdotter f.1832. Niclas dog 1874 då gifte hon om sig med änkeman Carl Danielsson f. 1822. De fingo en dotter Hulda Olivia f.1877, vilken gifte sig med stenhuggare August Söderberg från Halland. Hulda köpte 1895 upp affärsinventarierna hos Ferdinand och Emilia Andersson i Långesjö och öppnade affär i sitt hem.
Hulda och August fick i sin tur en dotter Alma som gifte sig med sjökapten Gustaf Andersson även han från Långesjö.
Alma övertog affären efter mamman och sedan blev det Almas två söner Vilgot f. 1925 och Villner f. 1936 som tog vid. De lade ner affären 1970, då hade den varat i 75 år.
Det sägs att det har funnits ett trankokeri här, men vi har ej kommit till klarhet om vart det har legat.
Människorna här har livnärt sig huvudsakligast på fiske och fraktfart och senare av stenhuggeri. Det var Kullgrens enka som hade en del av sin verksamhet förlagd här.Kommunen har byggt en stor brygga för uthyrning i det skyddade och fina hamnområdet.
Vägen Långesjö-Vik byggdes 1934.
De båtar som har hört hemma här är : Kuttern Fransyska ägdes Gustaf Olsson, Långedal, Gustaf Pålsson och Johan Pålsson Långsjö samt Vallentin Andersson det var under tiden 1918 - 1925.
Kuttern Pride ägd av Gustaf och Albert Andersson tiden 1818 - 1942. samt Evevant ägs av Adolf Andersson Långsjö och Hugo Andersson, Kämpersvik åren 1920 - 1942.